På 1600-talet kom läkekonsten att vila på vetenskaplig grund och de första medicinska tidskrifterna kom till. Medicinska läsesällskap bildades på 1700-talet med uppgift att förse sina medlemmar med litteratur. Man refererade vad man läst och diskuterade sjukdomsfall. Medicinens grundval var erfarenheten. Sveriges första läsesällskap inrättades i Stockholm 1792. Det kallades ”Societet” och ombildades 1808 formellt till Svenska Läkaresällskapet.
Christopher Carlander – grundare
En av Svenska Läkaresällskapets grundare var Christopher Carlander (1759-1848). Han kom 1793 till Göteborg som 2:e stadsläkare och blev god vän med Pehr Dubb (1750-1834), som var läkare och styresman vid Sahlgrenska sjukhuset. Dessa båda startade ett litterärt umgänge mellan stadens 10 läkare och träffades två gånger i veckan omväxlande hos Dubb och Carlander, där man åt middag och diskuterade.
Böcker och tidskrifter importerades från London och Hamburg. Kretsen kallade sig Facultet men en fast organisation saknades och några papper har den inte efterlämnat. Enligt samstämmiga utsagor utmärkte sig stadens läkare såväl för nit för vetenskap som ett förtroligt och vänskapligt umgänge. Dubb var en drivande kraft i det vänskapliga umgänget, men sedan Carlander 1814 återvänt till Stockholm förde Fakulteten en tynande tillvaro. Dubb lämnade chefsskapet för Sahlgrenska sjukhuset 1804 och gjorde sedan sin stora insats i Göteborg som hälso- och sjukvårdsadministratör.
Medicinska Sällskapet
Efter Carlander var den vetenskapliga själen bland Göteborgs läkare Carl Fredrik Weltzin, som blev läkare vid
Sahlgrenska sjukhuset 1815 efter att ha varit en av Karolinska Institutets två professorer. Som ordförande i sjukhusets direktion anmälde han den 17 november 1818, att Göteborgs läkare och apotekare gått samman i en litterär förening, kallad Medicinska Sällskapet och det första mötet hölls fredagen den 6 november 1818. Weltzin flyttade 1823 det dåvarande Sahlgrenska sjukhuset till Aron Oterdahls hus, som genom donation tillhörde sjukhuset. Sällskapet sammanträdde regelbundet där till Weltzins död 1828, men några handlingar finns inte bevarade. Det enda som vittnar om Sällskapets existens är dess bokstämpel.
Weltzin efterträddes på Sahlgrenska sjukhuset av Pehr Christopher Westring, som vid sin död 1844 testamenterade hela sin stora boksamling till sjukhusets bibliotek, som också var Sällskapets. Biblioteket hade redan 1832 förvärvat Pehr Dubbs 2700 volymer medicinsk litteratur. Biblioteket var alltså stort och grundläggande. Bibliotekarie var 2:e kirurgen Zacharias Lundblad, som kan sägas representera kontinuiteten mellan Medicinska Sällskapet och vårt nuvarande Sällskap.
Göteborgs Läkaresällskap bildas
Göteborgs Läkaresällskap instiftades vid en sammankomst på Sahlgrenska sjukhuset, dvs Oterdahlska huset, den 27 mars 1845 i närvaro av fem läkare och en apotekare. Ytterligare sju läkare hade anmält sitt intresse. De första stadgarna antogs denna dag. De hade sannolikt författats av Fritz Lang, som var den förste invärtesmedicinaren vid Sahlgrenska sjukhuset. Han skall också ha varit den pådrivande vid Sällskapets tillkomst. Sällskapets förste ordförande blev Johan Niclas Jedeur, som var läkare i Majorna och vid Flottans station på Nya Varvet. Till sekreterare i konkurrens med Lang valdes Carl W Hultgren, som var s k fattigläkare. Lundblad fortsatte som bilbiotekarie. Anledningen till att läsesällskapet just i mars 1845 omdöptes till ett läkaresällskap var enligt Lars Öberg , Sällskapets legendariske sekreterare och hävdatecknare, att Westring de sista åren inte hade hållit några regelbundna sammankomster och att man ville ställa hans efterträdare inför fullbordat faktum.
Stadgarna
Enligt de ursprungliga stadgarna var Sällskapets ändamål att ge ledamöterna ”tillfälle att samtala och rådslå om vetenskapliga, i synnerhet praktiska ämnen”. Stadgarna har reviderats många gånger, senast 1974 och 1994. Enligt dessa senare versioner är Sällskapet ”ett vetenskapligt samfund med syfte att främja medicinsk vetenskap och forskning samt att verka för läkares utbildning”. Man sammanträdde från början på torsdagar, numera varje onsdag utom under sommaren. Sällskapet hade från början sina möten på Sahlgrenska sjukhuset (Oterdahlska huset) och flyttade 1854 med till det nya sjukhuset vid Grönsakstorget ( nuvarande Sociala huset).
Gruppbild 1893 – 95
Läkaresällskapets hus
Då Sahlgrenska sjukhuset år 1900 flyttade till Änggården ansågs det ligga för långt bort och Sällskapet träffades i Stadsbiblioteket vid Vasagatan. Då Carlanderska sjukhemmet 1927 stod färdigt flyttade men dit och sammanträdde i kyrksalen. Från 1956 har Sällskapet sina onsdagssammankomster i fastigheten Viktor Rydbergsgatan 14, byggd 1917 som privatbostad för den norskfödde grosshandlaren Solbue. Det beboddes senare av olika göteborgsfamiljer för att 1954 övergå i Tekniska Samfundets ägo. Det kallades då Ingenjörernas hus. Då Sällskapet 1983 genom köp övertog huset döptes det om till Läkaresällskapets hus.
Läkaresällskapets hus 1983 – 2002, Viktor Rydbergsgatan 14
Under de följande åren kom Sällskapet att trivas utomordentligt väl i det egna huset. Med tiden blev det dock klart att huset behövde en omfattande modernisering, en uppgift som skulle bli mycket kostsam. Driftskostnaderna översteg intäkterna. Huset såldes till Byggnadsfirman Ernst Rosen 2002 och Sällskapet flyttade in hos systerorganisationen Göteborgs Tandläkaresällskap. 2004 flyttade Sällskapet till Academicum, beläget på Medicinareberget där Sällskapet har både kontor, sammanträdesrum och aulan för onsdagsmöten.
